Att sjunka!
"En droppe droppad i livets älv har ingen kraft till att flyta själv Det ställs ett krav på varenda droppe: Hjälp till att hålla de andra oppe!"
Ett citat av Tage Danielsson.
Han har rätt Tage. Vi är alla droppar som behöver varandra för att flyta.
Flyter man innebär det ju att det finns risk att sjunka.
Vi sjunker ibland. På olika sätt.
Vi människor är ju väldigt olika och unika i våra skapelser. Vilket är tur. För annars så fanns det ju risk för att alla skulle sjunka samtidigt. Vem skulle då hålla den andra droppen flytande när de starka virvlarna försökte dra ner den i den mörka och kalla?
Ja, vi sjunker på olika sätt. Genom vardagsbekymmer, livskriser, orosmoln och genom misstag vi begår; stora som små.
För en sak är ett faktum och det är att vi alla hamnar i dessa lägen nån gång. Det är så bara.
I Bibeln står det att du ska behandla din nästa så som du själv vill bli behandlad.
Det står också:
"Bär varandras bördor. "
Bibeln är en klokbok! Även om man inte är troende så kan man finna mycket att bära med sig.
Viktiga ord. Vi måst hjälpa varandra och inse att vi alla är droppar som sjunker då och då. Droppar som drunknar om vi inte får hjälp att nå ytan igen.
Så många misstag jag begått i mitt liv. Små fadäser. Stora blunders. Kära nån. Och det är just då som vännen prövas. Just då i den iskalla nöden när man vill sona och man vill göra rätt och laga det klaver man trampat i.
Det där med vänskap kan man fundera kring länge. Vad är det egentligen som skiljer en vän från en kompis t.ex.?
Jag tror att en vän hjälper till att bära ens bördor. En kompis beklagar bördan med en förstående min.
Jag tror att en vän sträcker ut en hand i en rasande storm och säger; "Jag släpper dig inte- trots att du var en idiot och kastade dig ut den förbannade stormen" En kompis väntar i värmen och bjuder på en kopp te om man lyckas ta sig dit.
Jag tror att en vän ser när man desperat försöker tända ett slocknat ljus med blöta tändstickor och därför håller sitt ljus lysnade så det inte ska bli helt mörkt och kallt under tiden tändstickorna torkar. En kompis informerar om att ljuset slocknat och att man kanske bör tända det...
Men det viktigaste är nog att bära varandras bördor. Att hjälpas åt. Att finnas där när stormen ryter och hjälpa till när man håller på att sjunka... Som flyter med en längst floden när man fått krafterna åter och som vet att om den skulle sjunka någon dag.. Ja, då finns det andra droppar som kan hålla den flytande...
Jag är glad att det finns människor som är sådana vänner. Det gör att man får hopp.
För det är kallt när man sjunker. Det är svårt att ensam simma uppåt när alla virvlar drar en neråt.
Men när man väl är över ytan igen - då glömmer man aldrig vilka som simmade ner och hämtade en.
Vänner, (ni vet vilka ni är) och ni vet att jag kommer dyka efter er om ni sjunker. Det kvittar av vilken anledning ni sjönk. Jag hämtar er!
Och ni som aldrig dök ... ni som lät mig sjunka och såg åt ett annat håll... Jag kommer dyka efter er också.. Faktiskt. För den dagen jag sjönk... kanske var vattnet grumligt den dagen så ni kanske inte såg.
Frid
//Christine
Ett citat av Tage Danielsson.
Han har rätt Tage. Vi är alla droppar som behöver varandra för att flyta.
Flyter man innebär det ju att det finns risk att sjunka.
Vi sjunker ibland. På olika sätt.
Vi människor är ju väldigt olika och unika i våra skapelser. Vilket är tur. För annars så fanns det ju risk för att alla skulle sjunka samtidigt. Vem skulle då hålla den andra droppen flytande när de starka virvlarna försökte dra ner den i den mörka och kalla?
Ja, vi sjunker på olika sätt. Genom vardagsbekymmer, livskriser, orosmoln och genom misstag vi begår; stora som små.
För en sak är ett faktum och det är att vi alla hamnar i dessa lägen nån gång. Det är så bara.
I Bibeln står det att du ska behandla din nästa så som du själv vill bli behandlad.
Det står också:
"Bär varandras bördor. "
Bibeln är en klokbok! Även om man inte är troende så kan man finna mycket att bära med sig.
Viktiga ord. Vi måst hjälpa varandra och inse att vi alla är droppar som sjunker då och då. Droppar som drunknar om vi inte får hjälp att nå ytan igen.
Så många misstag jag begått i mitt liv. Små fadäser. Stora blunders. Kära nån. Och det är just då som vännen prövas. Just då i den iskalla nöden när man vill sona och man vill göra rätt och laga det klaver man trampat i.
Det där med vänskap kan man fundera kring länge. Vad är det egentligen som skiljer en vän från en kompis t.ex.?
Jag tror att en vän hjälper till att bära ens bördor. En kompis beklagar bördan med en förstående min.
Jag tror att en vän sträcker ut en hand i en rasande storm och säger; "Jag släpper dig inte- trots att du var en idiot och kastade dig ut den förbannade stormen" En kompis väntar i värmen och bjuder på en kopp te om man lyckas ta sig dit.
Jag tror att en vän ser när man desperat försöker tända ett slocknat ljus med blöta tändstickor och därför håller sitt ljus lysnade så det inte ska bli helt mörkt och kallt under tiden tändstickorna torkar. En kompis informerar om att ljuset slocknat och att man kanske bör tända det...
Men det viktigaste är nog att bära varandras bördor. Att hjälpas åt. Att finnas där när stormen ryter och hjälpa till när man håller på att sjunka... Som flyter med en längst floden när man fått krafterna åter och som vet att om den skulle sjunka någon dag.. Ja, då finns det andra droppar som kan hålla den flytande...
Jag är glad att det finns människor som är sådana vänner. Det gör att man får hopp.
För det är kallt när man sjunker. Det är svårt att ensam simma uppåt när alla virvlar drar en neråt.
Men när man väl är över ytan igen - då glömmer man aldrig vilka som simmade ner och hämtade en.
Vänner, (ni vet vilka ni är) och ni vet att jag kommer dyka efter er om ni sjunker. Det kvittar av vilken anledning ni sjönk. Jag hämtar er!
Och ni som aldrig dök ... ni som lät mig sjunka och såg åt ett annat håll... Jag kommer dyka efter er också.. Faktiskt. För den dagen jag sjönk... kanske var vattnet grumligt den dagen så ni kanske inte såg.
Frid
//Christine
Kommentarer
Postat av: Teresa
Hej!
Är kompis med Magnus och ville bara säga att det är så mysigt att läsa vad ni skriver tillsammans :) Och just detta inlägg stämmer så väl in i mitt liv just nu... Tänkvärda, vackra ord och tankar! Tack för att du delar med dig (eller ni ler) Kram på er!
Postat av: Christine
Teresa,
massor av tack för en behövlig och jättefin kommentar! Det behövde jag/ vi!!! Det värmer oerhört!! Massa kramar
//Christine och Magnus
Trackback
