akryl

Jag samlar på människor!

Och så tar jag fram dom när jag behöver dom! Sant!

Fast jag samalar inte på människorna i sig självt - bara på det dom är!

Jag samlar på utseenden, historier, på karraktärer jag ser och jag är en expert på att tjuvlyssna!!!

När jag hittat en person jag vill ha med i min samling så noterar jag det som jag vill spara på hos individen i fråga och när jag minst anar det så kommer det till andvändning.

Mestadels behövs dom i mina texter och i liknande projekt.

I mitt förra inlägg berättade jag att jag aldrig skriver om mig själv i texter. Det är för privat!!
Därför behöver jag de människor jag samlar på.

Det kan vara olika saker jag sparar och oftast är det så att jag får ett intryck av en människa och spinner vidare på det och vips har jag en karraktär, låtidé eller en känsla som dom ger mig så jag kan förmedla den i text.

Några exempel är:

- En söt liten tant jag såg på stan. Hon stannade till och tittade ner på sina skor och suckade, sedan tittade hon upp mot den blå himlen och log. Henne sparade jag direkt. För hon såg ut att tänka: "Åh, skorna skaver och knäna värker, man är inte längre ung och obehindrad... Men det är underbart att vara bland människor idag och det underbara vädret ler mot mig... Bäst att jag ler tillbaka!" Hon gav mig ett ansikte och en attityd jag fann så varm att använda.

- Ett medelålders par som satt på en resturang. Under en hela besöket sa dom kanske 3 meningar, mycket korta dessutom, till varandra. All övrig tid tittade dom antingen ut i tomma intet eller på annat än varandra. Jag frågade mig själv VARFÖR dom fortfarande var ett par och vad dom hade för utbyte av varandra när dom inte ens hade varandra något att säga.. Det går att bygga massor av texter på just dom. Många infallsvinklar.

-  En herre som väntar på bussen och sms:ar samtidigt som han tyst småfnittrar som en tonåring... Kanske sms:ar han med sin livs kärlek som han funnit på äldre dagar? Kanske sms:ar han med sin fru sedan 20 år som han planerar att leva även resten av sitt liv med..?

- En mycket stilig man men ytterst välpressade byxor som i mycket omsorgsfull fadar upp hamburgare, pommes och ketchup i en närmast pedantisk ordning på sin bricka på McDonalds för att sedan äta det i en planerad följd... Intressant. Får direkt bilder av hur hans hem och övriga liv kan se ut..

- En arg tonårstjej som sitter på bussen och väser fram: Fan..helvete..jävlar... etc med en mycket hård och sammanbiten ton. Varför? Där finns hur många uppslag som helst.

- En kille bakom mig på bussen som snackade med sin tjej i mobilen. Han tilltalade henne hela tiden med "Älskling" och samtalet slutade med att hon var vansinnig för att han inte hade råd att köpa en , enligt henne, bättre födelsedagspresent till henne än vad han gjort. Stackarn!

Ja.. jag kan hålla på i evigheter.

Min son Marcus och jag har, så länge jag kan minnas, fördrivit tid, mycket tid med att sitta och spana på folk. När vi ser någon intressant så försöker vi använda fantasin och berätta för varandra hur vi tror att hans/hennes liv och vardag ser ut. Det är superbra tidsfördriv och man får massor av kul uppslag till texter och liknande- och hysteriskt mycket skratt dom gånger tankarna skenar iväg!!
Pröva själv nån gång!!

Jag använder även mina vänner, nära och kära i mina texter. Men jag berättar det aldrig för dom. Finns ingen anledning. Det är en hemlighet jag varmt bevarar för mig själv.

Nu ska jag slänga på en pava java och sedan kolla film. Eller lyssna på musik... Blir nog båda sakerna... Känner att en kreativ period är på ingång.
Jag har stoppat upp mina senaste kreativa perioder så nu är det väldigt välkommet känner jag.
Jag har många nya texter att skriva, många nya tavlor jag vill måla och jag har många nya ideér att fundera och sätta i handling!!

Så frid till Er , all frid!
//Christine