akryl

Det är svårt att starta om när man varit väldigt sjuk...

Ibland önskar jag att det syntes mer på mig hur dålig jag varit... för då hade det varit lättare att få folk att förstå att man inte riktigt är sig själv ännu rent hälsomässigt.

Sedan är det alltid svårt att bearbeta vetskapen om att man faktiskt inte är odödlig - vilket man allt som oftast lever som om man vore...

"Jag SKA hålla ett lugnare tempo, jag ska bara..."

För jag är väldigt trött. Och när jag är pigg så blir jag snabbt trött igen...

Har börjat jobba som vanligt igen denna veckan. Kanske inte var ett genidrag.

I natt hostade jag mycket... och jag känner av det idag.

Det är märkligt det där med hostan.
I hela mitt liv har jag förknippat hosta med förkylning eller sviter i samband med rökning osv.
Men nu vet jag att hostan talar ett annat språk ibland.
En liten alarmklocka som signalerar:
"STOPP nu måste du varva ner igen - annars blir du sjuk igen".

Om jag bara inte var så enveten! Jag tror att jag skulle behöva stanna tid och rum och bara göra det som doktorn sa att jag skulle göra en period: Bara göra saker som jag mår bra av och bara bli stark!!!

Jag försökte.. Men saker kommer i vägen och då blir det inte av.

"Prioritering" sa doktorn.
"Jag vet... jag ska bara" svarde jag.

Men jag känner mig bedrövlig som gnäller... för jag har så mycket underbart i mitt liv!!

Det handlar ju att starta om. Att komma in i det igen. Starta upp och komma in i rullorna igen.

Först ska jag till doktorn idag och sedan fortsätta starta om igen...

Och det kommer bli bra!! Så klart att det blir bra!!

Frid till er vänner
//Christine