akryl

Känner ett så enormt behov av att blogga av mig i ett rus av lycka blandat med att jag är så rörd!!

Loggade in på Facebook och fick plötsligt se att en av mina elever på skolan där jag jobbar som vikarie hade startat en Facebookgrupp som heter:

"Vi som vill ha kvar Christine Larbring som musiklärare nästa skolår"

Jag blev först helt ställd och sedan började tårarna rinna. Obeskrivlig känsla!!

Massa elever och andra har gått med och jag är mållös...

Så gripen, så stolt och så tacksam över att just jag fått lära känna och undervisa alla dessa ljuvliga ungdomar!!

Kära nån.

Tack Gud för dessa elever!!

Frid
//Christine som är i full fart med att snyfta ljusa tårar