akryl

En folkvisa som rymmer så mycket i en enkel text. Jag ÄLSKAR den!!

Du som har mitt hela hjärta
du som utgör all min fröjd
Kom och lindra du min smärta
utan dig är jag ej nöjd

Jag må så i mörkret vandra
med mitt får jag vilse går
När jag ser att alla andra
var och en sin maka får

Varför dröjer du så länge
varför oroar du mig så
När jag saknar ditt umgänge
varför ska jag leva då

Döden må mig hädan taga
livet är en börda svår
Jag må följa dina lagar
i min första ungdomsvår

Fast jag må mig munter visa
när jag uti sällskap är
Kan det ej den oro lisa
som jag i mitt hjärta bär

Munnen ler, men hjärtat det svider
och jag säger att jag är nöjd
Fast jag uti tysthet lider
överlämnar all min fröjd

Du som har mitt hela hjärta
du som utgör all min fröjd
Kom och lindra du min smärta
utan dig är jag nöjd